Små neutroner driver stora kärnkraftverk
Ibland säger man att atomerna är de allra minsta byggstenarna, men det är faktiskt inte riktigt sant. Varje atom är i sig byggd av tre sorters delar; protoner, neutroner och elektroner.
Protonerna och neutronerna finns i mitten av atomen, i en klump som kallas atomkärnan. Elektronerna åker runt, runt kärnan. Elektronerna fungerar precis som "knopparna" på en legobit och gör att olika atomer kan kopplas ihop med varandra.
Olika atomer har olika många protoner, neutroner och elektroner. Det är antalet protoner som avgör vilket grundämne en viss atom är.
Men det finns också atomer som har lika många protoner, men olika många neutroner. Då tillhör de allesammans ett och samma grundämne, men de är olika isotoper av grundämnet.
När de olika isotoperna av samma grundämne byggs ihop med andra atomer i kemiska reaktioner fungerar alla isotoperna precis likadant, men det finns en viktig skillnad: en del isotoper är inte så stadiga av sig, de kan falla sönder. Det kallas för att de är radioaktiva. När de faller sönder skickar de ut strålning som kan vara skadlig.
Uran är ett grundämne som har en hel rad olika isotoper med olika många neutroner. Alla uranisotoperna är radioaktiva, det vill säga de är ostadiga (eller instabila, som man oftast säger). Men en del av dem är mer instabila och går sönder fortare.
En del uranisotoper kan människan få att de falla sönder ännu fortare, genom att "skjuta" neutroner på atomerna. Eftersom det kommer ut energi ur atomerna då, kan man använda det i kärnkraftverk (eller atombomber om man släpper lös energin väldigt fort).
De två vanligaste uranisotoperna är uran-238 och uran-235 (siffrorna talar om hur många protoner och neutroner det är sammanlagt). Nästan allt uran är uran-238, men det är väldigt svårt att "skjuta sönder", så det kan man INTE använda i kärnkraftverk eller i bomber. I stället använder man olika metoder för att få fram den lilla del av uranet som är uran-235 (det kallas att anrika uranet). I ett kärnkraftverk måste 3 procent av uranet vara uran-235; i en atombomb krävs det 80 procent.
