Solkräm
Solen sänder ut både UVA- och UVB-strålning. UVB-strålningen ökar mängden pigment i huden medan UVA gör att pigmenten mörknar. Om vi vistades mer i solen hela året och inte utsatte oss för överdriven "stekning" skulle vi säkert kunna utveckla ett naturligt grundskydd mot strålningen. Problemet uppstår när vi kryper ut ur våra hålor på sommaren och börjar "toksola". Då behövs solskyddsmedel.
Det finns flera olika kemiska filter i solkrämer. I apotekens krämer ingår bl a bensofenon, oktylmetoxicinnamat och butylmetoxidibensoylmetan. Högre solskyddsfaktor får man genom att ha mer av dessa ämnen eller genom att kombinera dem.
Det finns krämer som ger skydd mot UVA-strålar också (läs på förpackningen). En del krämer som utger sig för att ha UVA-skydd har dock ifrågasatts.
Förutom kemiska filter kan man också använda fysikaliska filter som titandioxid och zinkoxid. Även de fysikaliska filtren är alltså gjorda med hjälp av kemikalier. Skillnaden är att fysikaliska filter reflekterar strålningen (blockerar den), medan de kemiska filtren absorberar strålningen.
